Alla inlägg under december 2011

Av Mija - 10 december 2011 07:01

I torsdags när Basse och jag skulle till Vällingby tidigt på morgonen, så sprang en okopplad kamphund in i tunnelbanan när vi stannat till i Islandstorget. Jag märkte att folk stod och skrek på perrongen, och plötsligt såg jag ett brunt muskelpaket komma springande i vagnen. Det enda jag hann tänka innan paralyseringen slog till var " nu biter han sönder mitt lår" Hunden sprang nämligen rakt mot mig och slängde upp sina framtassar på mina ben där jag satt!! Jag lovar att mitt hjärta både stannade och slog tretusen extraslag samtidigt. Fråga mig inte hur det var möjligt, men så var känslan iallafall! Har aldrig varit så rädd förut.


Sedan sprang den tillbaka och tunnelbaneföraren sa syrligt "att det vore bra att koppla den". Problemet var att ingen kändes vid hunden, ingen visste vems den var...  


Basse sa att han aldrig sett mig så rädd, jag hade sugit in kinderna, ögonen hade tokstirrat och jag var högröd i ansiktet av skräck...

Vi var helt uppspelta av detta en lång stund efteråt.

Läskigt!

Undrar vad som hände med hunden sedan...


ANNONS
Av Mija - 9 december 2011 09:44

Först och främst har stormen och smattrandet på fönsterblecket inatt hållit mig halvvaken. Vaknade såå trött. Sedan ska man äta, fast det tar emot (har för första gången i världshistorien ingen matlust på morgonen), slänga i tabletter i Basse, väcka Hasse, som dessutom var skitsur på kalendrarnas luckor (som vanligt) Fattar ingenting, men okej då...

Hasse och jag hann gå en millimeter innan mina boots dröp av snöblandat REGN och strumporna kunde vridas ur. När det läcker i mina pjuck, ja då blir jag som ett ilsket monster, jag avskyr verkligen det!

Det var bara att kubba hem igen och byta till mina gummistövlar. Skööönt! För Basse var det inte riktigt lika roligt, han hade bara lågskor på sig. Vill inte ens gissa hur blöt han var när han kom till jobbet sedan...


I Brommaplan blev jag nästan nerknuffad i asfalten av en grinig jävla baskerklädd tant. Hon tyckte visst på fullaste allvar att jag skulle trampa ner de mötande människorna i dörrhålet, så att hon kunde komma fram själv. Tvi! tvi!


På T-Centralen var det lika kul som alltid att se dessa stressade "vana" pendlare som aldrig verkar lära sig att de springer heelt i onödan. Jag kommer ändå ALLTID ifatt dem fast jag åker med rullbandet hela vägen.  Jag har ju koll på hur de ser ut, och de står såklart nere i blåa linjen när jag landar där. Och så kommer tricken 2 minuter senare. Lite roligt är det allt, må jag säga.

jag har fortfarande en önskan att någon tv-kanal ska göra en såpa med dold kamera och filma alla under ett år på olika ställen i Stockholm. Herregud, de som förmodligen tycker att de att sansade och ute i god tid, skulle få en chock om de finge se sig själva på teve. Sanna mina ord.


Ikväll ska Hasse sova hos en kompis, och då ska sambon och jag upp på vinden och leta försvunna julgardiner och annat krams.

Basse ska på julbord med jobbet och sedan går ut. Gissa om jag kommer att vara nervig ikväll. Vill inte att han ska dricka, med tanke på epilepsin...

Mackan vet jag inte var han kommer att vara. Han har varit hos sin pappa i två kvällar i rad.


Jag känner bara att i morgon måste jag få sova ut. Det går inte att vara vaken mest hela dygnet längre. Jag säger och gör helt tokiga saker för att tröttheten är så förlamande. Usch.


I morgon ska vi hem till svärmor, som fyllde år i onsdags. Hon ska bjuda på tårta, gott!

Vi tar väl en sväng till torpet och ser om det står kvar också.


ANNONS
Av Mija - 6 december 2011 21:33

alldeles... underbart! *suck*

Jag har redan flyttat in i mina drömmars kåk. Ett hus i sann 30-talsanda. Tapeter i väv, tapeter i storblommigt, väv på dörrarna, gardinnischer i trä, konstiga sovrumslösningar med draperidörrar, en underbart stor hall på övervåningen, ett jättekonstigt bergrum, där säkert en och annan ligger inmurad i väggen...Mohahaha!!! Köket var så gammalmodigt, men acks så charmerande, med sina grönmålade dörrar, storblommiga vägg och taskiga arbetsytor, gud vad jag skulle älska att trilla köttbullar där!




I´m in love! Big love!


Ge mig huset, snälla jultomten! Jag har varit snäll, jag har gjort allt för andra hela året, jag är värd detta...  

Av Mija - 6 december 2011 08:59

Usch, i morse vill jag verkligen inte stiga upp, var trött som en häst! Läste på fejjan från sängen att flera skrivit att det snöat. VAR bor dom, undrar jag? För i mina kvarter var det minsann snöfritt...JAG VILL HA SNÖ!


Slängde i mig frukost, gav Basse medicin, duschade, gav Mackan medicin, stod i badrummet under tiden Basse duschade (det är ju tisdag idag), fixade så att Hasse klädde sig, packade väskan, klädde mig, lämnade Hasse på skolan, mötte upp Basse, då vi har sällis varje morgon till TC, ringde Mackan 2 ggr så att han inte skulle försova sig, åkte till jobbet, laddat Basses kontantkort och nu satt jag mig ner äntligen.

Kan säga att kaffet jag tog en klunk av nu var bland det vidrigaste jag smakat!! Uärrk!! TVI!


Idag ska Basse göra magnetröntgen i Vällingby och han vill att jag hänkar på. Självklart gör jag det, så vi ska mötas i TC runt halv ett. Senare har han tandläkartid i Brommaplan. Vi får se om jag hinner tillbaka till jobbet sedan. Känner att dagarna går för runt. I går ringde Basses läkare, hon sa att hans koncentrationsprov var extremt lågt och hon var oerhört konfys, det är som om kroppen absorberar medicinen, ungefär som han inte tar den alls...Oroväckande! Men det föklarar ju hans plötsliga anfall nuförtiden då. (fan, jag är orolig HELA tiden)


Häromdagen berättade även Mackan att han fått några absenser. VAD GÖR MAN DÅ SOM FÖRÄLDER?????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????

Jo, man kontaktar Astrid Lindgrens barnsjukhus och beställer läkar och provtagningstider!

 

Eftersom Marcus bara har mig (!) som förälder, så fixade jag det snabbt som ögat. Tyvärr inte förrän i januari, men ändå.


På torsdag ska Basse ta nya koncentrationsprover och då får han inte ta tabletterna innan. Jag funderar på att ta en taxi dit, så inget anfall inträffar. Vi måste verkligen hänga på låset när de öppnar 8:00. Då MÅSTE han komma in först!! Allt för att han ska ta sina mediciner snabbt som ögat direkt efteråt.


Jag vill ut från detta sjukdomsträsk!


Orkar inte se en människa än mindre prata med någon längre. Vill bara sitta hemma i soffan, tycka synd om mig själv lite lagom sådär och käka ett kilo praliner! Vad gott det vore.


Nu ska jag värma nån jävla micromat och slänga i halsen innan jag ska möta upp Basse.


Detta inlägg är gjort i etapper som ni kanske märkt...







Av Mija - 4 december 2011 19:44

På tisdag ska vi titta på ett hus. Ett jättecharmigt gammalt ruckel på 110 kvm. Det är så sjukt mysigt och jag skulle kunna flytta i morgon bara genom att ha tittat på bilderna!

Det bästa är att i huset brevid bor några vi känner! :-) Kan det bli bättre?

Av Mija - 3 december 2011 21:44

Men vad gör vi mot våra barn egentligen? Vi ger dom en värld där haven är helt döda om mindre än 50 år, klimatet är totalt upp och ner, självmordsbombare härjar i varenda hörn, folk mördar varandra i bankomatköer och så vidare. Är vi riktigt kloka som föder fler barn till denna värld? Jag blir mer och mer nervös för vad mina tre barn ska uppleva framöver då jag förmodligen är död och begraven sedan länge och slipper oroas mer. Men usch, vilken vetskap att de ska vandra på jorden och vara rädda för massa fruktansvärda hemskheter. Vill inte veta!

Av Mija - 3 december 2011 19:47

Åh, jag blev så förbannad att jag kokade då jag gick in på fejjan i eftermiddags!

En s.k vän hade skrivit så fult om min son i sin status. Att hon ens hade mage att göra det, då han igår ringt och frågat om de skulle ses på stan... Sedan har hon mage att spy galla inför hundratals människor och säga att "alla snackar skit om dig nu" Orsaken är att hon och hennes lilla hundvalp till kompis, tycker sig vara försummade, då han skaffat sig en pojkvän. HUR många tappar inte kontakt då man inleder ett förhållande, det är ingen världshändelse direkt. Och hon ska definitivt inte gnälla då hon själv var borta med vinden förra sommaren då hon hade ett förhållande. Ser inte folk sin egen del i nånting längre?


Sedan hade hon tydligen tyckt att Basses kille inte skulle lägga sig i, när han mejlat henne ang. detta. Men hon har ju gått ut offentligt på facebook och öppet kritiserat honom, då får hon väl leken tåla...!


Jävla fjortisfasoner, säger jag bara!


När jag svarar henne, så skriver hennes kompis "att man får vad man förtjänar" Vad har han förtjänat? Ett sånt hat är ju farligt! Tycker deras morsor borde reagera på hur deras döttrar härjar därinne. Pinsamt.


Av Mija - 3 december 2011 10:22

Ibland är det lite skönt att vi är få människor hemma. Det är så tyst och lugnt och jag njuter att få sitta i soffan och kolla morgonteve utan att ungarna skriker, slår i dörrar, prasslar med påsar, spelar tv-spel på högsta volym m.m


Man måste få andas ibland och särsklit då jag går på högvarv inombords för att epilepsin ska slå till när som helst.


Jag var hos en psykolog i veckan. Min läkare hade föreslagit att jag skulle gå dit för han tyckte min situation var ohållbar. Men psykologen sa att min situation snarare var en svår livssituation som måste åtgärdas steg för steg. Vi ska sätta upp små delmål för att jag ska kunna hantera allt. Får väl se om det fungerar i långa loppet! Hoppas!

Presentation

Här, där jag skriver vad jag vill.

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5
6
7
8
9 10 11
12
13
14
15
16
17
18
19 20 21
22
23
24
25
26 27 28 29 30 31
<<< December 2011 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se