Alla inlägg under maj 2013

Av Mija - 30 maj 2013 06:07

Igår skrev jag ett inlägg där om en sak jag oroar mig för. Jag skrev om viruset som tydligen hotar hela världen. Sånt kan göra mig väldigt stressad och nervös. Men se på Facebook, där ska man inte skriva om såna allvarliga personliga tankar/saker. Icke. Då är man en "jobbig" person, som stör det ytliga eller politiskt korrekta som skrivs därinne. Lägg upp en bild på gäspande katter, då är man total-på, eller skriv om Husby då är man påläst på "rätt" sätt, skryt om dina barn, ja då är man världens bästa mamma-barnens betyg skiter vi i, det är inte lika intressant som att vara en lyckad mamma... Men skriv inte om virus eller fågelinfluensa t ex, då är man så fånig. För det händer inte tydligen. Visst fattar även jag att saker som skrivs i media många gånger är en storm i ett vattenglas.

Jag tycker ytligheten i vårt samhälle är så sjukt skrämmande, man sitter i rader på salonger och miljöförstör när naglarna ska bli perfekta, mer och mer aluminiumflaskor med hårprylar produceras och sedan slängs dom i vanliga soporna, mer mobiler i senaste snitt skapas för att slänga de gamla. (vågar inte tänka på sopberget som växer)

Ja, och då skrev jag att allt detta kanske inte spelar så stor roll att kasta pengarna på, när vi ändå (!) ska dö vilken sekund som helst av ett dödligt virus... Bekämpa det som ska bekämpas istället för att kasta energi på att naglarna har fransk manikyr, var det jag ville komma till. För att ta ett snabbt exempel i min iver att skriva av mig där inne på fb. Några förstod min poäng, men så ska ju alltid någon skriva att jag är  negativ. Varför får de andra skriva om sina politiska synpunkter som kan tynga ner vem som helst? Varför är mina stausar alltid en nål i ögat på nån? Det går såå bra att ta bort mig som vän om man inte vill ha mig kvar, eller ta bort mig från flödet, så blir alla nöjda. Skulle väl aldrig sitta och ha vänner kvar som irriterar mig.

Ja, jag är kanske pessimistiskt lagd, får man inte vara det? Ska jag sluta vara orolig för världen som vi förstör utan att blinka? Är jag en jävligt jobbig och pessimistisk person då? Har inte jag rätt att få uttrycka mina inre känslor utan att bli påhoppad att jag "dra ner stämningen"? Det är så modernt att alla ska vara så optimistiska och hitta glädjen i vardagen, och det gör ju jag också. Inte tusan målar jag hela livet kolsvart bara för att jag bryr mig om världshälsan! Tycker fler borde ta och fundera på vad våra barn ska ta över för värld. Eller är det ointressant, bara för att vi själva är döda och begravda då?

 Ibland kan jag klia mig i huvudet när jag faktiskt skriver något med glimten i ögat och det missförstås.  (Dock inte detta)

Det jag skrev på fb häromdagen var min oro då och som jag skrev på kvällen när tankarna kom farande.





ANNONS
Av Mija - 25 maj 2013 22:20

Men HALLÅ?? På riktigt... Ska den där låten vara något att få orgasm för? Den är ju så slätstruken och alldaglig att man somnar. Tycker man att detta är banbrytande och fan vad jag hört de senaste dagarna, ja då är jag en man.

ANNONS
Av Mija - 22 maj 2013 18:51

Igår slutade min sambo att tala med mig. Jag kom hem som vanligt efter jobbet och vi pratade och tittade på tv en stund. Sedan råkade jag slumra till i soffan, och vaknar av att han dammsuger hysteriskt, slamrar och håller på. Han dammsuger inte så där vansinnigt ofta på vardagarna och särskilt inte på kvällstid. Jag blev  konfunderad när han var färdig och med ilskna bestämda steg springer fram och åter i vardagsrummet för att sedan slänga igen dörren efter sig in till Hasses rum...(?)


Sedan var han som ett smärre åskmoln hela kvällen när han behagade visa sig. Jag fattade ingenting! Tills jag gick ut i hallen och såg en soppåse stå demontrativt på en gammal pall direkt framför ytterdörren. Det rådde då ingen tvekan om varför han var sur, jag hade ånyo glömt tömma kattlådan. Sorry   !! Tyvärr har jag varit slarvig med detta. Men å andra sidan städar jag i stort sett precis allt annat i lägenheten. I morse så sa han varken hej eller hej då. När han kom hem ikväll sa han inte hej.


Tro inte för en sekund att jag tänker fråga honom vad som pågår. Det brukarjag annars göra om jag inte begriper vad det handlar om. Men nu är det fan slut med det!! Nu beter han sig däremot som om det är JAG som ska stå till svars för att det är krystat tyst här hemma, jag märker att han tycker att jag borde kamma till mig. Men no no, glöm det.  För en stund sedan gick han iväg ut. Och jag satte mig för att skriva av mig lite.


Fortsättning följer kan jag tänka mig...

Av Mija - 14 maj 2013 09:10

Om jag kunde så skulle jag lämna Stockholm för gott. Den här stan är inte vad den en gång var.

Jag minns när de från landet alltid hånade oss Stockholmare (Nollåttor) och tyckte vi var så stöddiga. Kan härmed meddela att mycket av den stöddigheten står många andra för nuförtiden. Säger inget mer...


Jag är less på alla brudar och stöddiga spottloskande grabbhalvor som tror att de kan göra precis som de vill och behagar. Finns ingen som helst medkänsla eller empati. Jag är less på vuxna män som dagligen bara tränger sig fram och förbi utan att blinka. Att det står barn eller äldre framför dem, skiter de högaktningsfullt i. Jag är less på de som tydligen inte fattar vad en är längre. Står man t e x i en busskö så står man LÄNGS MED bussen, inte längst fram för att mjöla in sig först (herregud, så folk knuffas för att ta sig in i en buss, pinsamt) Det kan stå 6-7 personer i en klunga och knuffas för att vara säkra på att komma på först för att få "en bra plats", men jesus, det är väl åtminstone 50 platser på en buss, så de lär inte bli utan sittplats iallafall. Är det ingen som tänker så?


Jag är less på dem som står i tunnelbanevagnarna och lutar sig mot hela stången som man faktiskt måste hålla sig i för att inte ramla omkring som en jävla vante när det kränger. Vi andra försöker knöla in våra stackars händer mellan personens kropp och stången. Tror ni personen ifråga flyttar på sig så man kan komma åt? Nä, inte ofta! Märker dom inte att man står där och vinglar? Har folk skygglappar eller är de bara allmänt ointresserade av andra människor?

 
Jag är less på föräldrar som på skolgårdar eller i skolbyggnaden osv inte orkar hälsa på andra föräldrar de möter. Vad ger de barnen för uppfattning om hur man ska bete sig? Är man i samma område (ett inhägnat ställe där vi alla är på grund av våra barn), då tycker jag att man hälsar, även om man inte umgås privat med just den föräldern. Det hör bara till vanligt hyfs, och gör våra barn empatiska.


Varför kan inte var och en lyfta sina ögon från mobilerna eller sina sminkväskor och se sig omkring, upptäcka vad som händer runt omkring dem?


Sedan har vi rökandet. Jag har varit storrökare, 3-4 paket cigg drog jag i mig innan jag slutade röka för 13 år sedan. Jag försökte (hur man nu kan det) vara en "omtänksam" rökare, en som stod långt bort från folk på perrongerna för att inte blåsa rök alldeles intill andra. Jag stoppade ALDRIG i en fimp i mina fickor, för där gick t o m min gräns för hur äcklig man kunde vara...DET LUKTAR AS!

Nuförtiden får man som rökare bara sitta ute på uteserveringarna för att röka, om det säger jag inte så mycket. Men detta gör att vi som också vill sitta ute på krogen, som inte röker, knappt har en chans att få plats, lite synd. Många röker nämligen. Detta är inte rökarnas fel såklart, där måste det nästan läggas ett litet ansvar på restaurangen att de avsätter en del för icke-rökarna också. Jag lyckas nästan aldrig  sitta utomhus på krogen längre här i stan. Inte på de ställena jag varit iallafall.

Att rökarna är små miljöbovar är en annan sak, jag kan inte fatta att det ska vara så svårt att fimpa av under dojan och slänga fimpen i en papperskorg? Gatorna ser för jäkliga ut överallt! Skärpning!


Jag är ledsen  att gatsoparna försvunnit. Vilket fantastiskt jobb de gjorde! Trottoarerna var så fina och rena. Det finns en sjuhelsikes massa arbetslösa som antagligen skulle kunna bidra med sina tjänster på det området. Men nej då, sånt ska vi inte slösa pengarna på tydligen. Skita ner, låt det ligga kvar. Fint så.

Av Mija - 14 maj 2013 07:45

Vem fan är det? Och varför ska hon beredas plats över nästan halva nätupplagan på Aftonbladet?? Jag VÄGRAR klicka mig vidare till hennes blogg. Det är tydligen Expressen hon huserar i. Tänk vad jag blandar ihop dessa skvallerblaskor...


(Jag vet att jag ger människan uppmärksamhet genom min rubrik. Låt gå för det denna gång.)   

Av Mija - 4 maj 2013 19:09

Ja, den singeln har jag i min ägo, men jag kan inte lyssna på den och inte finns den på You tube eller nån annanstans.   

Av Mija - 4 maj 2013 09:39

Vad är det med alla gravida kvinnor nuförtiden? Är det så fruktansvärt hemskt när någon kommenterar ens mage eller vill klappa den av ren och skär omtanke? Ett barn i magen framkallar snälla känslor inom en, inte dödshot som ni verkar tycka. När jag var gravid blev jag skitglad om någon brydde sig! Hade väl varit ännu värre om man möttes av total tystnad? Och vad är det som stör att okända kommer fram? På något annat sätt lär man väl inte känna folk i verkliga livet, gravid eller inte...


Löjligt!

Presentation

Här, där jag skriver vad jag vill.

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se