Alla inlägg under januari 2018

Av Mija - Onsdag 31 jan 20:00

Obehagligt att höra denne ?Mulle? Barnsligt!

ANNONS
Av Mija - Måndag 15 jan 11:52

När jag har tusen funderingar i skallen som rör en viss person och inser att jag aldrig kommer att kunna ställa dessa frågor gör mig ganska frustrerad. Ibland måste man få svar på saker och inte låta det bero. Å andra sidan kommer personen ifråga aldrig svara på dom ändå.
 
Varför ska alltid den personen som behöver få svar vara den som måste stå tillbaka, för att föremålet för frågorna "inte känner för att svara"?
 
Börjar bli irriterad att det är så lätt att avfärda folk så enkelt bara för att....

ANNONS
Av Mija - Tisdag 2 jan 15:32

Känslostormarna är helt galna. Var inte beredd på allt som ramlat och fortfarande ramlar över mig känslomässigt. Men jag saknar verkligen mitt livs kärlek. Trodde det skulle vara vi resten av livet. Det kändes så. Även i våra motgångar.

Av Mija - Tisdag 2 jan 05:30

Trodde väl aldrig att jag skulle hamna under kategorin "det hemskaste han vet". Det är ett olidligt uppvaknande, och så ofattbart sorgligt att 18 år tillsammans inte betyder någonting. Trodde i min enfald att nåt fanns som var värt att minnas. Hur många dolkar ska jag få inkörda i hjärtat? Hur överlever man att allt ska begravas under en hög av gödsel... Tror aldrig jag varit så ledsen.

Av Mija - Måndag 1 jan 16:53

Igår var det meningen att sonen och jag skulle till brorsan några timmar mitt på dagen. När det var dags att åka så ångrade sig sonen och jag stack iväg själv.


Hemma hos D satt vi och snackade ganla minne, var riktigt kul!


Väl hemma igen fixade vi mat och tog det ganska lugnt. Ute på gården var det ett himla smällande på raketer, och idag är det inte så snyggt på gräsmattan... Undrar om dom kommer att städa efter sig, eller räknar kallt med att "någon annan gör det"? Brukar ju vara enkelt för många att strunta i att ta rätt på sin egen skit och låta andra få städa.


Grannarna ovanför hade vid 12:30-02:00 ca något mystiskt hopp-event, som höll på att få oss tokiga! Jag fattar inte hur vuxna människor kan vara så fruktansvärt hänsynslösa och sakna all form av logiskt tänkande och empati? Dom bara kör på som om de bor helt ensamma i detta flerfamiljshus. Det är direkt plågsamt att dom håller på som de gör. Det är inte okej nånstans! Funderar på att kontakta styrelsen och fråga hur man ska gå till väga.

Problemet är att jag inte kan ringa på, för jag börjar säkerligen hyperventilera och bli förbannad när dom kommer försvara sin rätt att bete sig som elefanter.


Vi kunde hur som helst inte sova när dom stod och hoppade jämfota i timmar rakt ovanför vårt sovrum, jag trodde till slut att jag skulle explodera!! La mig i det andra sovrummet, där jag tack och lov fick ett par timmars sömn. Stackars sonen hittade jag i fullt ljus utmattad i sin säng....

Hade jag vetat detta hade jag ALDRIG köpt denna pisslägenhet. Vilket skämt!


Klockan 14 kom barnets pappa för att hämta hem honom. Av någon anledning som jag inte vet om, så har pappan totalt slukats upp av jorden, han bara svarar inte på sms längre. Han ställde inte ens bilen synligt, brukar alltid ställa sig direkt utanför.. Jag undrar vad som hänt? Antingen har han skaffat ny kvinna, eller så har jag gjort något som äcklar honom totalt.

Känns hur som helst väldigt konstigt. Särskilt som jag vet att sonen vill att vi 3 ibland ska ses och käka pizza. Men det är väl inte att tänka på längre.

Stackars barnet.

Ännu en fader som bestämmer var skåpet ska stå, och vi andra får finna oss i det. "Tänk bara på dig själv och skit i ungarna."

Har man hört det förut?   



Presentation

Här, där jag skriver vad jag vill.

Kalender

Ti On To Fr
1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2018 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se