Inlägg publicerade under kategorin Vill ha

Av Mija - 17 januari 2013 18:23

ANNONS
Av Mija - 9 augusti 2012 18:23

Har fått nog att bo i vår lägenhet. Nu kollar jag på Hemnet efter radhus. Har sett några stycken jag skulle kunna tänka mig att bo i. Ett radhus hade jättefin trädgård, precis lagom stor att orka pyssla i. Har kollat områden som Hässelby eller Vällingby med omnejd, där priserna är hyfsat okej om vi säljer vår lägenhet. Själv skulle jag lätt kunna bo var som helst egentligen, men det är ungarnas skolor som hindrar. (orkar inte gå in på varför, men de kan inte byta skolor)


Vi får väl se vad som händer framöver. Jag menar, ibland blir jag helt tokig och vill bo i stan igen...Men de priserna är ju ett skämt, då måste man antingen vara mångmiljonär eller vinna på Lotto för att ha en chans att ens skrapa ihop till en ynka 2-rummare...Helt sjukt!





ANNONS
Av Mija - 2 januari 2012 09:12

Februari 1992 fick jag och mitt ex vår första son. Vi bodde i en relativt liten 1,5:a på 42 kvm. När det så började ploppa upp nybyggda hus lite varstans i Abrahamsberg, där vi bodde, så sökte vi oss en 3:a i ett av dessa. Lägenheten var svindyr, men vi skulle knapra in på massa utgifter som gjorde att vi kunde ha råd, tänkte vi. Sagt och gjort, vi flyttade in strax före jul -92. Lägenheten var på nedre botten med en liten uteplats. Vi hade knappt några möbler som kunde fylla ut denna gigantiska (tyckte vi då)  lägenhet på 93 kvm. Den gapade ganska tom, men vi lyckade skrapa ihop lite möbler av släkten.


Vi gjorde så småningom några försök med att byta den, men oj oj! INGEN ville bo i nyproduktion! Det var det värsta tänkbara på den tiden. I alla bytesannonser stod det jämt (och då menar jag jämt) ej nyproduktion

Det var stört omöjligt att komma därifrån. Vi märkte ganska snart att hyran åt upp oss, och vi tjänade inga stora pengar. Dessutom låg uteplatsen oss i fatet. INGEN ville bo på nedre botten och ha insyn. Vår lägenhet låg strax brevid infarten till porten. Jag som älskar blommor insåg dock att man kunde göra fint på altanen, men eftersom pengar saknades så var blommor inte prio ett heller...Synd!

Själv älskade jag faktiskt att bo i den här lägenheten. Jag hade aldrig problem med att grannarna gick utanför vårt vardagsrumsfönster, ej heller att altanen låg precis vid gångvägen som förband resten av husen på gården. Lägenheten var dock lite mörk, då rummen och kökets fönster endast låg i samma riktning.

Lägenheten var formad som ett T, där själva vardagsrummet var taket  s a s.


Nåväl, nu är det däremot det mest trendiga och balla som finns att få tag i en svindyr plastig nyproduktion minsann. Lägenheterna kostar skjortan och alla är stöpta i samma form. Visst är det lattjo vad trenderna ändrats bara på några få år?


Lägenheterna  i de husen som vi bodde i, har blivit bostadsrätter, altanerna, som var ganska ordinära, är numera värsta chabraken till uetplatser.


Själv har jag sedan 1992 hållit mig kvar i de här husen. I den första fastigheten hann jag med att bo i 3 stycken lägenheter. Sedan separerade jag och flyttade till ett annat. Träffade min nuvarande sambo och fick en större lägenhet i ytterligare ett annat hus, som så småningom blev bostadsrätt. Alla de här fastigheterna, 12 stycken, ägdes av ett och samma bolag. Men sedan sålde dom och vi ombildade rubbet till bostadsrätter.

Skicket i de här lägenheterna är allt annat än bra. I vårt hus är det MASSOR som är fusk. Egentligen skulle skiten ha rivits och byggts om.  Priserna som en del grannar lagt ut för sina lägenheter här är skrattretande, för en sån som jag som vet, vad för skit de köpt.


Själv sitter jag och suktar efter att få komma tillbaka till stan, där jag är uppvuxen, och önskar mig en gammal fin stukaturvåning med spegeldörrar och själ i. Vem vill bo i vit steril plast? Inte jag iallafall. Men det verkar som om jag är fast i  husen som EFIB en gång förvaltade...

Av Mija - 20 december 2011 14:30

Började morgonen med att titta på sonens julspel. Hur gulligt som helst! Man fäller en tår när man ser sin blyga lilla kille spela flöjt med bortvänt huvud. Älskar dig, Hasse!!  


Vi satt längst bak i aulan eftersom vi kommit 20 timmar försent. *ironi* Föräldrarna brukar löpa gatlopp längs aulan för att få bästa platserna, det är nästan sjukt pinsamt att se spektaklet år efter år. Jag var istället grymt nöjd att sitta där bak för då kunde vi resa oss utan att skymma för någon annan. Fiffigt, va? 


Det smög in en tjej när spelet startat och jag tänkte att det måste vara någon ny förälder på skolan. Märkte att hon hade hårförlägning, vilket mest såg ut som fyra spretiga testar, inget bra jobb alls.


När vi alla samlats i klassrummet för det sedvanliga fikat, så höll jag på att sätta kaffet i vrångstrupen då denna kvinna plötsligt kliver in i klassrummet. Jag hann tänka att inget nytt barn börjat i klassen, när hon kramar om en kille i klassen. "jasså, var det HON??!!" Hon hade "bara" gjort en läppförstoring av guds nåde, hon hade definitivt gjort fler saker med sitt ansikte som var helt ommodelerat. Hennes hår var totalt sabbat...


Alltså här pratar vi om en jättesöt tjej, med en fantastiskt häftigt hår i vanliga fall, som tydligen fallit för den likriktade fantasibilden av en "riktig kvinna i nutiden"  Jag bara undrar: varför? Vad är det som är så roligt att plöja ner tusentals kronor för att göra sig till en kopia av dessa brudar? Det är ju inget omvälvande precis att se ut som massa andra? För utseendet när man gör dessa operationer blir ju exakt likadana. Gud, vad sorgligt. Tur att hon kom in där, för hade hon hälsat på mig på gatan hade jag undrat vem hon var...Så förändrad är hon.     


På lunchen skulle jag ner på stan för att hitta några shysta partytajts för ikväll, men inte fan fanns det några. Kan härmed berätta att både Kappahl och Lindex butiker i Vällingby är bra mycket fräschare och har bättre utbud än stan. Hur konstigt är inte det då? Lindex vid Hötorget är ett skämt. Gillar inte alls denna röriga butik.


Kom tillbaka till jobbet med andan i halsen och tom mage. Efter en stund gick jag och köpte en grekisk sallad, annars hade jag försmäktat. Satt och pratade med min kollega Anki, som också blivit hungrig. Trevligt!


Siter som bäst och har kaffepaus nu, därav mitt lilla omständiga inlägg *bla bla bla*

Undrar som fan vad jag ska klä på mig till ikväll?

Kan en fråga bli mer viktig i denna ytliga värld? Nä, jag tror inte det!

 


Ha en bra kväll! 

Av Mija - 6 december 2011 21:33

alldeles... underbart! *suck*

Jag har redan flyttat in i mina drömmars kåk. Ett hus i sann 30-talsanda. Tapeter i väv, tapeter i storblommigt, väv på dörrarna, gardinnischer i trä, konstiga sovrumslösningar med draperidörrar, en underbart stor hall på övervåningen, ett jättekonstigt bergrum, där säkert en och annan ligger inmurad i väggen...Mohahaha!!! Köket var så gammalmodigt, men acks så charmerande, med sina grönmålade dörrar, storblommiga vägg och taskiga arbetsytor, gud vad jag skulle älska att trilla köttbullar där!




I´m in love! Big love!


Ge mig huset, snälla jultomten! Jag har varit snäll, jag har gjort allt för andra hela året, jag är värd detta...  

Av Mija - 4 december 2011 19:44

På tisdag ska vi titta på ett hus. Ett jättecharmigt gammalt ruckel på 110 kvm. Det är så sjukt mysigt och jag skulle kunna flytta i morgon bara genom att ha tittat på bilderna!

Det bästa är att i huset brevid bor några vi känner! :-) Kan det bli bättre?

Av Mija - 29 augusti 2010 14:16

Och dessa skulle sitta fint på mina fötter.  

Presentation

Här, där jag skriver vad jag vill.

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4 5
6
7 8
9
10
11
12
13
14
15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2018
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Vad sa du?


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se